Skribent Carl Sjöbäck
Moms är skatten som finansierade Sverige under andra världskrigets turbulens och 60-talets sociala utbyggnad. Skatten som skulle vara temporär, blev kvar och höjdes därefter i omgångar. Skatten som bygger upp vår moderna välfärdsstat, där hela 450 miljarder, vilket motsvarar mer än 1/5, av den totala statskassan. Skatten som idag skadar de utsatta och gynnar de rika.
Momsen, mervärdeskatten, har ända sedan begynnelsen varit en omtalad, omdebatterad och kontroversiell skatt som har belagts på allt ifrån enkel och essentiell konsumtion av matvaror till kultur och monsteryachter. Samtidigt som den slår mot essentiell konsumtion används den också för att politiskt styra vad och hur vi konsumerar.
Ett exempel är att beskatta musikaler som kultur med en skattesats på 6 procent, samtidigt som streaming av musik och podcaster, vilket är en drivande faktor för dagens populärkultur, beskattas som vanlig konsumtion med 25 procent. Två kulturella kanaler där momsskillnaden är över 315 procent. På detta sätt hoppas staten, genom att beskatta konsumtion med olika momssatser, även påverka våra konsumtionsvanor, lite som att staten vet bättre än oss. Enligt staten ska staten alltså veta vad som differentierar kultur från annan okulturell smörja. Men för att förstå varför momsen är som den är och inte går att ta bort, måste vi ta en titt bakåt i historien.
Första gången i modern tid som svenskarna började leka med tanken på en konsumtionsskatt var när andra världskriget rullade på i full fart och kriget riskerade att dyka upp vid vår dörrkarm vilken dag som helst. Under dessa turbulenta tider behövde man hitta alternativa inkomstkällor för staten då man inte längre kunde förlita sig på internationell handel. Samtidigt behövde man snabbt bygga ut försvaret och finansiera det nyss höjda socialbidragen. Vägen till att lösa problemet var att införa två temporära skatter. Skatterna fick namnen Värnskatten och Allmänna omsättningsskatten vilken förkortats oms. Värnskatten, som man än idag hör om, beskattade de allra rikaste samtidigt som den Allmänna omsättningsskatten beskattade allas konsumtion. Andra världskriget kom senare till ett slut och riksdagen valde att avskaffa omsen.
Dock hade man hade sett effektiviteten i oms. År 1960 var året efter Socialdemokraterna bildat regering och statsminister var nu Tage Erlander. Nu hade man lagt en starkt obalanserad budget, med flera sociala utbyggnader, vilket behöver finansieras snabbt. Vägen som Erlander regeringen finner är att använda sig av en gammal idé, Omsättningsskatt, oms, vilket skulle stabilisera budgeten med ökande skatteinkomster. Omsättningsskatten valdes till 4,2 procent.
Under 60-talet gjordes flera små höjningar av den temporära skatten, 1966 låg den på 10% och man förberedde sig för ytterligare en höjning. 1969 var ett historiskt år för världen och Sverige. Olof Palme blev partiledare för Socialdemokraterna, Fidel Castro tog makten i Kuba och Erlander gjorde sin sista ändring i omsen. Han valde att reformera den. Numera skulle den inte längre kallas omsättningsskatt utan mervärdeskatt. Momsen som den började kallas skilde sig på flera sätt från omsen. Den angrep fler varor och tjänster och gjorde den temporära omsen permanent. Momsen låg också på 11% istället för tidigare 10% vilket innebar ytligare höjningar för folket.
Året därpå, 1970, höjs momsen igen. Den nya momssatsen blir 16,3 procent vilket är en höjning på 63 procent, under 70-talet genomfördes små höjningar. De större höjningarna hände inpå 80-talet då man under tre års tid höjer momsen från 17,7% till hela 23,5% och den börjar nu närma sig dagens momssats.
1990 höjs momsen igen, då till 25 procent och Sverige förbereder inträdet i EU. Sedan dess har momsen differentierats och belagts med momssatserna 6 eller 12 procent på olika tjänster eller varor. Det finns även momsfri verksamhet i Sverige, vilket kan tyckas skevt. Till exempel är banktjänster, försäkringstjänster och lotteri momsfritt. Varför är just dessa momsbefriade? Vad skulle hända om lotterier blev belagda med moms istället för mat?
Vad som gör momsen till ett trubbigt skatteinstrument är hur oerhört fel den slår hårdast mot de som tjänar minst. Alla måste äta och sköta ett hushåll, ha kläder på kroppen och ta del av både nyheter, kultur och till viss del teknik för att kunna vara en produktiv medborgare. Då är det knappast rimligt att den med minst ska lägga en så mycket större andel av sina inkomster för att betala skatt, jämfört med en höginkomsttagare som förmodligen knappt märker om en vara är 25 procent dyrare eller inte.
Även om det finns enstaka länder i världen som inte tar ut moms, är vi långt ifrån ensamma i världen om att använda moms för att öka statens intäkter. I EU har landet Luxemburg lägst momssats på 17 procent och Ungern högst med 27 procent. Medianen är 21 procent. Det är helt enkelt ett populärt och enkelt sätt att ta ut skatt.