Skribent Axel Hulthen
Den 20 augusti biföll Göteborgs kommunfullmäktige en motion av Feministiskt Initiativ som innebär att Göteborgs Stad skall ansluta sig till det internationella uppropet mot kärnvapen, ICAN. Man menar att detta kommer göra Göteborg tryggare, att våran säkerhet i ett allt svårare geopolitiskt läge kommer gynnas av att Göteborg tar aktiv ställning mot kärnvapen. Tyvärr är detta en mycket allvarlig tankevurpa, eftersom ett ställningstagande i frågan för svensk del inte utgör något annat än ett direkt kontraproduktivt övertramp vad gäller en kommuns befogenheter.
Att kärnvapen är något fundamentalt dåligt och att användandet av dessa utgör ett allvarligt hot mot den mänskliga civilisationen råder det nog inget tvivel om. Men man måste först och främst fråga sig vad hotet om kärnvapenanvändning kommer ifrån. Tyvärr behöver man inte leta länge för att hitta svaret på den frågan, anledningen till att Europa går mörkare tider till mötes hittar vi i vår granne till öster. För det har under det senaste decenniet blivit tydligt att det ryska agerandet utgör ett verkligt hot mot den europeiska säkerheten. Kreml har genom sina ageranden i Georgien och Ukraina med all tydlighet visat att man valt en aggressiv och farlig linje.
Så vad ska vi då göra för att gynna vår egen säkerhet. Jo,vi ska fortsätta att öka vårt samarbete med resten av västvärlden. I tider när nationalistiska och expansiva krafter försöker splittra oss med desinformation och polarisering är enigheten demokratierna emellan än viktigare. Sverige har ända sedan slutet på kalla kriget närmat sig det västerländska försvarssamarbetet Nato, genom gemensamma övningar och anpassade system är vi idag en integrerad del i den Europeiska försvarsplanen. Men genom att verka för en svensk anslutning till ICAN riskerar vi att förstöra detta. För även om det kan kännas obehagligt är realiteten sådan att en kärnvapenavskräckning utgör en nödvändig del i den Europeiska försvarsplanen, och genom att motgå denna riskeras det svenska samarbetet med Nato att äventyras.
Säkerhetspolitik är en fråga som kräver långsiktiga och enhetliga beslut. Att då som kommun gå ut och ta ställning i en fråga som riskerar att äventyra vad svensk säkerhetspolitik försökt uppnå under flera års tid framstår som gravt olämplig. Det är inte utan anledning som kommuners möjligheter till utrikespolitiskt agerande begränsas hårt i kommunallagen. Redan 1987 försökte Helsingborgs kommun genomföra en liknande policy, man bestämde sig bland annat för att aldrig mer ta emot några örlogsfartyg såvida dessa inte lovade att de inte var kärnvapenbestyckade. Beslutet kritiserades kraftigt och efter en rättslig process kunde regeringsrätten fastställa att agerandet var olämpligt.
Så om oppositionen i Göteborgs kommun verkligen vill främja vår stads säkerhet är det dags att ge upp symbolpolitiken och lämna säkerhetspolitiken till det nationella planet där den är tänkt att föras. För om man på allvar vill främja säkerhet på lång sikt är vägen solidaritet och sammanhållning, både nationellt men också tillsammans med våra vänner i Nato.